Namaskara - att se varann (igen)

Foto: Momentuum

21 juni var det Internationella Yogadagen. Satyanada Yogas säte i Bihar School har skickat med oss två yogiska förhållningssätt att kontemplera över denna yogadag. Den ena kallas Namaskara - hälsning.

Enligt Swami Niranjananda Saraswati "Namaskara är en indikation av ödmjukhet. När du utövar namaskara uttrycks ödmjukhet och arrogans får stå tillbaka, gå i bakgrunden. När du hälsar på någon, se på dem med ett leende så att du ger glädje till deras liv. På det sättet, med respekt och ödmjukhet, blir världen en bättre plats."

Tänk på hur ofta du hälsar på människor den här veckan. Gör du det per automatik som en del av den sociala koden eller med känsla och respekt för den du möter? Pröva att möta varje person med känsla och öppna ögon för allt det goda inom dem. En enkel medveten handling som gör skillnad.

Jag har försökt följa det här under de senaste dagarna. Först tänkte jag att det var enkelt. Sen insåg jag hur mycket vi tappat bort detta grundläggande enkla i vår digitala värld. Vi flyr in i skärmar och blir uppslukade och kommer bara ut ur vår egen värld en liten stund för att pliktskyldigast säga hej en kort stund och sen återvända till det vi gjorde på skärmen. Vi hälsar inte naturligt på dem vi står bredvid i kön i affären eller på busshållplatsen. I vissa större människoströmmar som centralstationen eller torg kanske vi till och med tittar bort när det kommer andra människor, skärmar av oss. Förlorar lite mänsklig kontakt. En form av arrogans? Kanske. Eller ett form av skydd för alla intryck vi översköljs av.

Men ändå. Titta upp, möt en blick, pröva bryta mönstren. Se varann på riktigt. Skapa lite förändring i det lilla.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

När tack känns för litet

I helgen har vi tackat Anandaroopa och Karmaroopa (Maria och Zeljko Rotim) som lett yogaskolan under 21 år. Det går inte att säga tack nog till någon som burit yogaskolan under så lång tid och funnits på centret dag och natt för att vi ska kunna komma och få yoga. Och som visat på yogan under lektioner och i vardagen för att sprida den vidare. Uppsala Yogaskola startade egentligen redan på 70-talet när Swami Nirvikalpananda kom hem från Mungir i Indien med uppdraget att sprida yoga i Uppsala . Hon började lära ut yoga i sin lägenhet och hade 8 platser åt gången i vardagsrummet. Verksamheten växte då efterfrågan på yoga var stor och 1981 etablerades Uppsala Yogaskola. Nirvi fick hjälp av sin (blivande) make Swami Omananda och tillsammans drev de både Stockholms Yogaskola och Uppsala Yogaskola tillsammans. Det var viktigt för dem att sprida yoga till alla oavsett yrke, bakgrund, kön eller religion . De insåg snart att de behövde ytterligare hjälp med detta uppdrag så de startade yog...

Läs mer

Yoga i vardagen

Just nu har vi besök av Swami Maitreyi, en svensk yogini och sannyasi som är en av Satyanandayogans mest erfarna lärare. Hon började undervisa yoga här på Uppsala Yogaskola på 80-talet och åkte sen till Indien för att vara med på en 6-månaders fördjupningskurs. Den fördjupningen varade i 18 år på Bihar School i Indien, där hon med tiden tog emot grupper och ledde kurser och utforskade yoga tillsammans med ledningen i Bihar School. Sen blev hon utsänd till Colombia där hon bott de senaste 10 åren och lett fördjupningskurser i yoga. Det är första gången som jag (Susanna) träffar swami Maitreyi och jag är oerhört glad att hon kom till Sverige just nu och kunde komma till oss och hålla kurs. Inom Satyanandayoga finns det ett citat som lyder 'simple practice, deep knowledge' . Den där sortens enkelhet som kommer av lång erfarenhet, där inga övningar är för simpla utan man kommer till djupet av varje övning, fullständigt närvarande i varje andetag. Jag associerar till erfarna m...

Läs mer

Energi som väntar på oss

När jag började yoga tyckte jag att allt fokus gick åt till att komma ihåg vilken del av ryggen som skulle böja sig när i katten, om det var in- eller utandning vid sträckta ben, eller hur jag hittade balans och fokuspunkt i stående övningar. Jag kände mig svag i handleder, rygg och axlar. Jag var rädd att göra illa mig och höll tillbaka kroppen i sina invanda mönster. Men så kom jag över tröskeln och där väntade energin. Ibland uttrycks upplevelser bäst i en ritad bild. Så här känner jag mig (ofta) när jag yogar. Påkopplad i ett enormt kraftfält, grundad i jorden och strålande av energi inifrån och ut. Ofta händer det spontant efter några minuters fullt uppmärksamhet för yogans rörelser. Det är som att alla flöden inuti kan flöda fritt och andetagen får plats. Jag kan bli både hög och grundad samtidigt. Jag ser det också i klasser så tydligt. I början är fokus på det yttre, på koordinationen och tekniken och sen får teknikerna bära rörelserna istället. Andetagen får leda ...

Läs mer

Leta i den här bloggen